Genom arkeologiska fynd i utgrävningar har forskarna lyckats finna bevis för att kaffet ursprungligen kommer från Etiopien. I detta afrikanska land har kaffebusken kunnat vuxit vilt i vissa regioner, förmodligen långt innan området började att befolkas. Mycket pekar mot att kaffet faktiskt upptäcktes av en ren slump, eller ska vi kalla det sump? Det finns förstås otaliga berättelser och flertalet legender om hur kaffet kan ha upptäckts och sedan spridits genom handel och kulturutbyten, främst i Mellanösternområdet. Den mest etablerade legendberättelsen kring kaffet är förknippad med en getherde som bar namnet Kaldi.
Kaldi och legendberättelsen
Getherden Kaldi sägs ha levt i Kaffa-regionen i västra Etiopien för ca 1300 år sedan. En till synes vanlig dag för getherden la han märke till att getterna var ovanligt pigga och livliga ända framtill sent på kvällen. Kaldi studerade getterna och upptäckte att de tuggat på blad och bär från kaffebusken. Han förstod att de röda bären på busken påverkat getterna till att bli pigga, energiska och livliga. Getherden Kaldi provade själv att tugga i sig bären och fick ilningar i tänderna av dess beska smak. Det sägs att han slängde en näve röda bär in i lägerelden och då spreds sig en ljuvlig arom kring elden. Det skulle dröja ända framtill mitten av 1500-talet innan de första kaffehusen slog upp portarna i Konstantinopel, dagens Istanbul i Turkiet.
Kaffets sprids i upplysningens Europa
Kaffet spreds kring länderna vid Medelhavet i Europa och venetianska köpmän var tidiga med att bedriva kaffehandel från de italienska hamnarna och det var från Italien kaffet kom vidare till England, Amsterdam och Marseilles. I Sverige började kaffet göra sitt segertåg under 1700-talet, dock var både överheten, kungen och politikerna i Sverige oense om skatten, tullen och kaffet. Inte mindre än åtta gånger förbjöds kaffet helt i Sverige! Även chokladen har varit förbjuden i Sverige likväl som punschen och arraken!
Chokladens historia
Indianerna i nuvarande Mexiko, kallade aztekerna, var de första att dyrka kakaon och chokladen, de var även först med att odla kakao under mer välorganiserade former. I aztekernas samhälle var kakao och choklad en sorts valuta för de mest privilegierade i samhällspyramiden. Rykten om en av de sista kungarna i aztekernas rike vid namn Montezuma sägs ha druckit uppåt femtio bägare chokladdryck per dygn. Den magiska drycken skulle även inneha afrodisiakiska potenshöjande egenskaper. Denna föreställning kring chokladen och dess potenshöjande egenskaper följde även med kakaobönan till Europa. Vi skulle förmodligen inte alls tycka om den chokladdrycken som aztekerna höjde till skyarna! Chokladrycken var en blandning av chili, kakao, majs, vanilj och väldigt grötig i sin konsistens, extremt långt ifrån smakmässigt från dagens varma choklad med vispgrädde! Det var Christofer Columbus skepp som förde kakaobönan tillbaka till Europa, dock skulle det dröja ända fram till 1800-talet innan spanjorerna sötade kakaon och den blev en konfektyr. Omtyckt både hos kungarna och adeln ute i Europa spreds den sedan vidare ner i samhällshierarkin. Idag är chokladen förmodligen den mest sålda konfekten i hela världen. Det köps chokladaskar till alla hjärtans dag, till födelsedagar, till bemärkelsedagar, till storhelger och påskhelger. Länge leve chokladen!
