Kakaoträdet med dess bönor kommer från Mellanamerika och odlades där av mayaindianerna redan på 600-talet. Det finns alltså en mycket lång historia men chokladkakor, så som vi känner dem idag, är en mycket yngre produkt. Det krävs nämligen relativt avancerad teknik för att göra detta. I början hos mayaindianerna var kakaobönan bland annat valuta och den användes i första hand till att göra en dryck där bönorna hade rostats och krossats för att sedan smaksättas med exempelvis vanilj eller honung, och sedan blandas med vatten. Det var på det här sättet kakaobönan användes först, men sedermera kom man att göra kakaopulver av den.
Till Europa kom kakaobönan med Columbus i början på 1500-talet. Den var dock till en början inte särskilt populär, men när Hernán Cortés sedan visade hur den kunde blandas med något sött och vatten började den snabbt bli populär. Under hela 80 år hade Spanien monopol på kakaoimport.
Under 1600-talet ökade dess popularitet mer och mer, och det var framför allt via kungahusen drycken spreds. Nu hade man dessutom börjat blanda kakaon med varmt vatten, så det kunde säljas just varm choklad på finare restauranger och liknande.
Det var dock först under början av 1800-talet som man kunde använda maskiner för att också använda sig av fettet i bönorna och neutralisera syrorna i dem. Det var J. S. Fry & Sons som först producerade det som vi idag känner igen som en vanlig chokladkaka, år 1847. När Nestlé i samma veva kom med torrmjölk hade man också möjligheten att göra så kallad mjölkchoklad. I Sverige var Cloetta först med att tillverka chokladkakor och praliner i sin ångchokladfabrik 1872. Dessa godsaker kan vi idag njuta av i soffan, en kontinentalsäng eller ute i en park – vardagslyx på hög nivå.
Det finns främst tre kommersiella kakaobönor och den mest använda av dem kallas Forastero. Slutprodukten av den blir en mycket mörk och bitter sort, och därför blandas den ofta ut, och det är också det vanligaste sättet att konsumera choklad på, alltså utblandad på något sätt.
